(Internationalen 30 augusti 2006)

Israels anfallskrig mot Libanon ledde till omfattande materiell skadegörelse, en flyktingkatastrof och 1183 libanesiska liv.
Nu kräver Amnesty att FN omedelbart utreder krigsförbrytelsernas omfattning.

I
mitten av förra veckan presenterade Amnesty en rapport som visar att
Israel medvetet riktade in sig på att förstöra den civila strukturen i
Libanon. I rapporten kräver nu Amnesty att FN tillsätter en grupp av
oberoende experter som får i uppdrag att utreda de krigsförbrytelser
som begåtts i konflikten.

Israels förstörelse av tusentals hem,
bombattacker mot broar, vägar, vattenreservoarer och oljecisterner var
en integrerad del i Israels militära strategi snarare än oavsiktliga
skador under attacker mot militära mål, anser Amnesty.

Medveten förstörelse


– Israels försäkringar att attackerna har varit lagliga är
uppenbarligen felaktiga. Många av de attacker som beskrivs i Amnestys
rapport är krigsförbrytelser, urskillningslösa och oproportionerliga.
Bevisen som finns med i rapporten pekar i stället på att den omfattande
förstörelsen av kraft- och vattenverk, liksom infrastruktur för
transporter som är nödvändiga för leveranser av mat och humanitär
hjälp, var medveten och integrerad del i en militär strategi, säger
Kate Gilmore, biträdande generalsekreterare för Amnesty International i
ett pressmeddelande från Amnestys svenska sektion.

Pressa civilbefolkningen

Nyhetsbyrån TT har gjort en sammanställning på siffror från Libanons
regering över krigets förstörelse. 80 broar, 94 vägar, flygplatser,
hamnar och vattenverk har förstörts. 1 183 libaneser har dödats och
omkring 40 israeler. Amnesty uppskattar att 25 procent av Libanons
befolkning drevs på flykt på grund av ”ett mönster av urskillningslösa
och oproportionerliga attacker”.
Som stöd för det hänvisar organisationen till uttalanden från
israeliska militärer som tyder på att förstörelsen av den civila
infrastrukturen verkligen var ett mål för Israels militära angrepp för
att den vägen kunna pressa den libanesiska regeringen och
civilbefolkningen att ta avstånd från Hizbollah. Resultatet blev
istället det omvända.
”Attackernas mönster om påstående gör att Israels påstående om att
detta varit oavsiktliga skador inte är trovärdigt. Civila offer på
bägge sidor förtjänar rättvisa. Övergreppens allvarliga natur gör att
en utredning av parternas agerande är än mer brådskande. De som har
begått krigsförbrytelser måste ställas inför rätta och offren måste får
kompensation”, skriver Amnesty.

Kjell Pettersson